Vad är lagom och är Det bäst?

Hej hej i blåsvädret!

Jan Martin Knashaug! Här kommer ett nytt inlägg som du önskade - Och du, det löser sig!

I Oslo har det blåst ordentligt den senaste veckan. Jag har inte blåst bort, eftersom jag bara har varit inne. Inom fyra väggar. Mellan golv och tak. Bakom lås och bom! Är ju lite av en expert på att överdriva och specialist på att krydda sanningen.  Men jag har faktiskt vart avsevärt lite ute i naturen.

Jag har ju gått med i Ringnes Ølklubb och i onsdags hade jag mitt första öliga möte med ca 30 stycken andra härliga ringnesare! Direkt efter jobbet så åt jag, Marcus och Anton en middag och gick sedan tillbaka till jobbet i festsalen där det stod härliga till (har aldrig riktigt gillat det uttrycket, men jag är villig att försöka lära mig att gilla det). Det var ölsorterna Christiania, Shous och Copenhagen som vi testade tillsammans. Jag anser fortfarande att Kilkenny är ölen med mest pondus! Sedan drog vi vidare till något ställe som heter något med Mustard, där hade vi det riktigt trevligt men med tanke på allt jobb så blir jag lätt sliten och drog faktiskt hem där vid 23-tiden. Hade iofs varit igång med alkoholintagning sedan kl 17:00 så kände ingen större skam. Ingen Walk of Shame utan snarare Walk of Förnuft.

Bilder från Ölkvällen:





Igår kväll, härliga fredag så var det jobb på dagen men på kvällen så var jag fri. Här i Norge säger de ju "fri" istället för ledig. Tycker det är mer korrekt beskrivande faktiskt. Man släpps fri från vad som kan kännas som ett fängelse. Hur som haver, igår eftermiddag var jag ner på stan och handlade sådant som jag inte haft tid att köpa de senaste två veckorna: rakhyvlar, lite smink och snoddar, en sån där ficka man har iphonen i när man löper, bytte/lämnade in byxor och köpte ett par jätteefterlängtade gråa conversedojor! Köpte mig också en ny tröja som jag lyckades inbilla mig själv att jag förtjänade, ibland är jag allt bra monomanipulativ (också ett hemmalagat ord, funderar på att skriva en egen ordbok). Jag tittade förbi Anna inne på Filippa K i Steen och Støm-gallerian där jag såg exakt en sådan kjol som jag sökt lääääänge. Svart, lång och härlig. Så, idag gick jag, Martin och Anton ner på stan och köpte den. Fast de betalade ingenting - jag köpte den själv! Dyr och jävlig men fick en liten rabatt :). Dock hittade jag en exakt likadan kjolen timma senare, förutom att det stod Vero Moda istället för Filippa K i den. Farligt med en Vero Moda outlet i Aker Brygge-gallerian, de hade till min förvåning mycket najsiga saker, tänker dock speciellt på kjolen. Den lille jävlen kostade 50 kronor. Var bara tvungen att köpa den! Den satt faktiskt lite bätte också. Någon som bryr sig? Inte det nej... Då byter vi samtalsämne. I morse (egentligen igår morse da) tränade jag på Elixia i två timmar och planerar att träna i morgon innan jag ska på jobb. Var ju egentligen ledig hela helgen men tog på mig jobb för att jag är en vilsen själv när jag inte hänger mig till Paulus.






 

Det blev ingen hajkhelg denna helg tyvärr. Yr.no lovade fult väder så vi ställde in... Det kanske var en bra ide. Jag har ju inte hunnit köpa någon sovsäck ännu ändå! På tal om att röra på sig, så ska jag faktiskt boka resa i morgon (idag egenligen da) för jag ska nämligen hem till Umeå i tre dagar i mitten av juni. Till min älskade Täftefestival! Längtar till dig!

Vad är det för fel på mig? Varför är alltid allting allt eller inget? Jag är inte svensk, jag vet inte vad ordet lagom betyder. Jag har faktiskt tänkt på det förr. Jag vill ha allt eller inget, mycket eller nada, max eller nix, everything eller nothing. Hur visar sig då detta? Jo, jag är ju som ni vet (antar att någon jag känner har offrat sig och läst detta inlägg)  alltid ISKALL om händerna och egentligen hela kroppen förutom när jag är KOKHET. Har jag någonsin varit normalt tempererad i kroppen, troikkdeda! Och för att inte tala om mitt temperament rent humörsmässigt. Antingen deprimerad och trött eller superglad och överenergisk. Antingen ska jag inte äga något alls eller så ska jag ha allt. Inga onyttigheter eller onyttigheter hela tiden. Är det normalt (vad är normalt?) att känna så? Antingen jobbar jag inget eller så jobbar jag ihjäl mig. Lagom är bäst för enplansmänniskan. Och begreppet enplanmänniska kommer jag inte redogöra här och nu. Jag är dock inte på något sätt en enplansmänniska. Sometimes I wish I was.

För övrigt så har jag tre kunder som sticker ut lite extra vad gäller namnet:

Shell Skjetten  - Shell Stjärten?
Snask               - Vad kan man köpa där egenligen?
Pettens             - Petting? Flera likande tjänster?

Gillar stakt när det blir roligt språken emellan, när namn och ord som blir någon helt annat på svenska!


Nai, nai. Det skjer ikke! Jeg må gå og legge meg! Jeg syns det er greit da!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0