Ett slarvigt Inlägg om ett Slarvigt liv
Hei och ja - bloggen finns kvar!
Den 8:onde juni började jag skriva på ett blogginlägg... idag är det den 22 juni och den dagen jag går in och skall slutföra det inlägget. Jag började det inlägget så här: "Det finns inga undanflykter. Skrev i det senaste inlägget att jag skulle lägga upp bilder dagen efter. Jag visste redan när jag skrev det att det var ren och skär LÖGN. Jag skiter i de bilderna, känns inte så aktuellt nu så här några dagar efter." Av naturliga skäl så känns det ännu mer inaktuellt så här några veckor, nästan en månad senare.
Okej. Varför är jag då världens sämsta bloggare? Det finns tre enkla svar:
1. Varje gång jag har haft en timma över till att ex blogga har jag tränat eller gråtit i stället.
2. Min jävla dataladdarsladd åker ur datorn titt som tätt utan att jag märker det och då dör dator utan förvarning och jag är så instabil rent hormonellt att jag ibland inte vågar riskera detta i samband med dåligt humör. Kan, med all rätt, tro att jag då förstör datorn med ett enkelt men ack så kraftfullt slag eller slår mig själv i ren frustration.
3. Jag har haft så otroligt mycket annat kul för mig på sistone att datorn och därmed bloggandet har legat på plats 68 i prioriteringslistan. Var nära på att blåsa några kompisar en kväll med följande mening "Nej, jag kan inte, jag ska blogga" men innan orden slapp ur min mun så hörde jag det själv och insåg då tre saker: jag är inte en betald bloggare, jag är inte bra på att blogga, jag skulle aldrig mer kunna kolla dem i ögonen efter att ha sagt något sådant.
...Men... jag har faktiskt dåligt samvete för att jag inte levererar och tycker det är rent ut sagt synd att jag inte hunnit dokumenterat allt kul som hänt. Då kan man ju undra vad har hänt de senaste tre veckorna? För enkelhetens skull tar jag fram min (underbara-kan-och-vill-inte-leva-utan-) kalender och blickar tillbaka och redogör för några av månadens guldkorn.
Jag har...
∞ Åkt motorcykel med min kära arbetskamrat Marcus. Vi åkte som snabbast 207 km/h och stegrade över 10 gånger. Det räknar jag till kategorin modigt/idiotiskt och jag älskade det jag fick vara med om. För övrigt så hade jag skickat ett sms till mor min innan den lilla turen. Vi badade också för första gången i år, ute i Fetsund. Där hörde jag hemma av många anledningar; fin natur och väldigt passande namn för en sådan klumpeduns som mig. 
∞ Varit på JERRY SEINFIELD-showen här i Oslo. Gratisbiljetter inkluderad matbuffé - var väl det som lockade mig mest. Men det var absolut trevligt och underhållande att höra vad Seinfield hade att säga. Men roligast var ändå när jag råkade he (ett norrländskt ord, måste börja skriva det mer) sönder Antons solbrillor när jag skulle ta dem från hans huvud och skalla Marcus när jag skulle viska en sak till honom.
∞ Åkt båt ut till en ö med Joffa, Anton, Samuel, Martin och Lisen. Där blåste det rejält men det var härligt att komma lite utanför staden och känna på ö-livet. Vi grillade och myste på! Vissa var brunare än andra, men jag är glad att min kropp fick säga hej till solen. Man vet aldrig när det blir av nästa gång.
∞ Börjat träna hårt, även på mornarna vilket är helt otroligt att jag, en av Guds mest morgontrötta människor stiger upp 05:45 och tränar INNAN jobbet. Applåder och busvissling är jag värd! Ännu mer applåder och beröm kan ni ge mig efter att jag berättat vad jag nu skall berätta. Jag har även börjat med LCHF-metoden, Low-Carb-High-Fat, och har därför (i samband med träningen) gått ner ca 1 kg. Man får äta så himla mycket gott och jag känner verkligen att jag mår bra av det och att min problem-mage också tycker om denna metod. Jag var ju en pastamissbrukare förrut. Jag åt det ca 1-2 gånger om dagen för att jag trodde att det var det jag behövde för att ens kunna gå, men ikke sa Nikke! (Nikke har alltid varit klok och legat steget före).
∞ Klippt mitt hår nästan en decimeter. Nu har det i och för sig nästan växt ut eftersom det var över tre veckor sedan. Min kära arbetskollega Jeanette tog saxen i egna händer och gjorde något åt de stackars små striporna som ramade in mitt ansikte riktigt slappt och dåligt. Hon skulle bara ta 1-1,5 cm för att "fräscha upp topparna" som man säger om man är en riktigt trendig person. Men efter att hon klippt på en stund så ser jag i perferin att saxen är väääääldigt högt upp. Hon svarar min oroliga uppsyn med: "Ja, jag vågade inte säga att jag tog så mycket" och där dalade ca 8 cm långa hårtussar ner på vårt fina trägolv. Aja, hon visste vad hon gjorde för det känns riktigt bra när det väl var klart!
∞ Varit på bursdagsfirande för en kille som heter Christer Wara som komiskt nog är bästis med den Christer vi bor med. Christrarna so to say, as we speak. (So to say, as we speak är något som bara kommer ur min mun hela tiden; det är ju inte ens rätt!) Jag och Joffa hade fixat en väldigt fin present till honom. Han fick en vattenpipa och när presenten, som vi hade lagt i en fin korg och skrivit en fint kort till, väl var överlämnad så fick vi veta att han hade önskat sig en liten "vannpipe!" Så, vi hade lyckats med presenten och lille Christer han hade lyckats med festen. Väldigt mycket folk och en otroligt trevlig kväll. Men tant Linda och tant Josefine följde inte med ut för vi var så trötta. Vi tog trikken hem och kände oss en smula misslyckade men väldigt vuxna och smarta.
∞ I övrigt så går det bra på jobbet, eller jobben får jag väl lov att säga. Var dock en vecka sedan jag var på Paulus så har haft lite semester på ett sätt, har ju bara jobbat 100%!
Det finns givetvis massvis fler med bilder från allt detta. Och vem som helst, frivillig är välkommen att sitta och ladda upp bilderna från min kamera, iphone 3 och iphone 4 in på min sega dator och sedan lasta upp dem på bloggen, där man måste sitta och krångla för att få det som man vill. Lockande?
För er som inte visste så har jag varit hemma i Umeå under denna helg. Jag tog ledigt i fredags och reste tillbaka till Oslo i måndags på morgonen. Det finns en anledning till varför jag varit hemma - TÄFTEFESTIVALEN. Och denna händelse förtjänar ett eget inlägg med mer ingående aktivitetsbeskrivning och massor med bilder. Bilder från den by som format mig och från det ställe jag faktiskt älskar mest på jorden. Lovar ett inlägg i veckan!!!... eller nästa.
Jag har Partysvenskryckningar i ögat! Det är alltså en nervryckning man kan få om man antingen sover lite eller är stressad. Jag gissar att jag utsatt min stackars kropp för båda sakerna!
Ta hand om er och era ögon och vi hörs snart igen... Vad nu det innebär!
