Fan Fan Fan

Jag saknar dig för förbannat mycket varje dag. Jag tänker på dig lika mycket som förrut. Det har snart gått ett halvår, men du är i mitt hjärta lika mycket ändå. Vad ska jag göra?

Jag vet nu vad olycklig kärlek innebär. Mitt hjärta dör, min kropp vrider sig och tårarna rinner. Jag kan inte sätta ord på min förtvivlan. Ska det kännas såhär? Jag undrar hur du mår och om du någonsin förlåter mig.

Fan, fan, fan det skulle vart du - Thåström

Kan mitt hjärta någonsin förlåta min hjärna? Kan mitt förnuft övervinna allt och tillåta mig att gå vidare?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0