Linda Adolphson

Stressigt och svettigt hallå!

I morse när jag vaknade så fick jag en känsla av att något inte stod rätt till (jag och min kvinnliga intuition). Jag skulle vara på intervju 09:30 på Sandakerveien, vilken vi hade kollat upp igår kväll vart den låg, jättenära. Men jag sökte upp adressen igen och insåg att företaget jag skulle till låg på denna väg dock väääldigt långt bort. Så, utan frukost och halvsminkad slängde jag mig ut genom dörren för att orientera mig till företaget. Dock gick detta bara fint och jag kom i tid (en kvart för tidigt faktiskt!) och såg ut som skit.

Intervjun gick väldigt bra och jag är kallad till en andra intervju, den 27 april. Tjänsten innebär att jag skulle vara säljcoach och teamledare för ett "floor" (d.v.s. avdeldning) på företaget. Jag skulle ha ansvar för de anställda, utvecklingssamtal med dessa, ansvara för statistik, nyckeltal och mönster inom försäljning m.m. Toppentjänst! Men det är sex stycken till som är aktuell för detta jobb, vilket ger mig typ 14 % chans att få det! Och skulle t.e.x. någon säga till mig att jag har 14 % chans att överleva så skulle jag räkna med att dö. Så jag räknar inte alls med att få jobbet. Ja, en brutal och jätteorättvis liknelse, jag ber om ursäkt. Inför nästa intervju ska jag förebereda ett "appelle" (ingen aning om hur detta stavas), som  kallar det, detta innebär att jag ska förebereda ett "tal" som jag ska hålla inför företagets ledning och även de andra kandidaterna till tjänsten. Talet ska vara inspirerande. Det kan handla om vad som helst, huvudsaken är att det motiverar och inspirerar andra. Hur lätt är detta på en skala ett till tio? Jag får välja fritt i hela världen på vad jag i 10 minuter, alltså 600 sekunder ska prata om som dessutom ska inspirera ett gäng högt uppsatta människor... Oh-my-god!

Den andra intervjun för jobbet som säljare gick också bra tror jag. Den tjänsten skulle dock inte vara så utmanande i sig, men chansen att klättra i företaget är mycket stor. Arbetsmiljön på detta företag var superb, helt otroligt vilka härliga människor som jobbar där, och dessutom så otroligt nära mig att det bara tar två minuter att gå dit. Det vore faktiskt optimalt - Bo där jag bor och ha mitt heltidsjobb 3 minuter bort från lägenheten och mitt extrajobb 3 minuter bort från lägenhet och mellan de två jobben är det bara 2 minuter. Aja, hur som helst; de två männen som jag hade intervjun med tror att det finns en risk för att jag kanske blir uttråkad med arbetsuppgifterna, och såg att min ambition kanske är lite för hög... Så, jag vet inte hur de resonerade kring detta när jag väl hade gått. Vänta och se, det är allt jag kan göra!


Familjen RAGLE; Røgden, Adolphson, Glærum, Lundby och Ekman är en sammansättning av väldigt olika människor. Vid inflyttningsdagen så skrev jag en aktivtivtetslista:



Denna lista är nu ratad av alla familjemedlemmarna. Erlend och Sivert konstaterade idag att vi redan utfört alla dessa aktivitetskvällar med följande motivering:

φ   SPA-kväll - Det gjorde vi när jag masserade er - Check!
φ   Trubadur-kväll - Jag spelade lite gitarr nyss - Check!
φ   Sällskapsspel-kväll - Vi spelade ju ÖL-spelet dagen efter ni flyttat in - Check!
φ   Yoga-kväll - Nej, det har vi gjort när Joffa visade "solhälsningen" - Check!
φ   Bakningskväll - Ni har ju bakat sånna där sjokkoladeboller! - Check!
φ   Norgekväll - Vi såg ju Norge-Danmark matchen, det var Norgekväll det! - Check!
φ   Sverigekväll - Joffa följde ju aftonbladet.se under Sverige - Moldavienmatchen. - Check!
φ   Pysselkväll - Ja, när du har på dig din one-piece. Check! (De har fortfarande inte lärt sig vad order "pyssel" betyder)
φ   Charader/Pictionary-kväll - Jag nynnade ju på en låt och Erlend gissade vilken det var! - Check!


Jag vill piska varendaste en i denna familj som inte tar detta på allvar! :)

Jag kom just hem från Paulus. Jag har jobbat 14:50-21:30. Det gick helt okej, men passet började med att en galen norsk kvinna ringer och är jättearg för att jag svarar i telefonen när det inte är mig hon söker. Märkligt! Hon ringde flera gånger och det blev verbalt krig i telefonen, sicken händelserik fredag :) En kollega berättade för övrigt att det skett extremt mycket kriminellt i Oslo nu under en period. Extra mycket våldtäckter och rån i Grünerløkke, det känns ju inte jättekul att bo just här med tanke på det. Jag sa till Erlend att jag, som vanligtvis inte brukar oroa mig för sådant, känner mig lite otrygg när jag går på gatorna. Erlend svarar: Du behöver nog inte oroa dig! .... Det kändes ju bra, eller...dåligt?! Och när jag bad Sivert att följa mig till "butikken" för att jag är rädd (vilket jag inte var, men ville ha sällskap) så sa han: Äh, du får väl ringa! Härliga och ansvarstagande män...POJKAR man bor med.

Sivert med mitt hår - vilken partyblondie denna fredag!


Jag körde lite "hippe-style" för att värma upp inför helgen!


Nej, nu tror jag att jag ska hyra en film, för imorgon är det den väldigt efterlängtade soooovmorgonen!

Ta det lugnt på gatorna och take care!

God kväll Studievärlden!

Just nu sitter jag och läser igenom alla program som man kan läsa på Umeå Universitet. Tror egentligen inte att det är i Umeå jag vill plugga, snarare Göteborg eller Stockholm. Dessa program är de som Umeå kan locka med dock:

•  Humanistiskt samhällsprogram
•  Idrottsvetenskapliga programmet
•  Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd
•  Personalvetarprogrammet
•  Samhällsvetarprogrammet


Ansökan till Polishögskolan sker mellan 15 augusti och 15 september...Och ska jag söka till Läkarprogrammet måste jag läsa till ämnen som jag saknar.

Eller ska jag bara läsa kurser istället eftersom jag är så tankspridd? I Stockholm finns det väldigt många kurser som jag känner mig intresserad av, bland annat: projektledning, marknadsföring, diplomerad Key Account Manager, italienska, glasblåsning, mönsterdesign, arkietektur, inredningsdesign, homestaging m.m. Listan kan göras lång!

Ska jag läsa Design och Inredning så är nog Stockholm eller Göteborg mest aktuellt... eller Milano. Arkitekturskolan i Stockholm har en ettårig utbildning; Inredning och Byggnadsarkitektur. Den skulle jag VERKLIGEN vilja gå: "Dina arkitekturkunskaper är en bra grund för exempelvis journalister som vill skriva om design eller arkitektur. Även personer inom byggbranschen, fastighetsmäklare och möbelförsäljare kan ha stor användning av grundläggande arkitekturkunskaper i det dagliga arbetet." Då var det bara den lilla detaljen att utbildningen kostar 94.000 kronor. Synd att man inte är Pojken med Guldbyxorna. Jag hade gärna varit pojke och jag hade gärna haft byxor med otaligt med sedlar i fickorna.


Boooom! - Och där var ansökan till Umeå Universitet skickad. Jag sökte de fem utbildningarna som jag punktade upp. Nu har jag i alla fall en back-up-plan i fall att resten av mina framtidsplaner av någon anledning ödeläggs. Enligt mitt "utbildnings-test" så är jag tydligen mest intresserad av ekonomi tätt följt av humanism. Vård och teknik är enligt resultaten inte min grejj. Det är rätt ironiskt att jag jobbar inom vården och just gått rätt långt i en anställningsprocess i teknikbranschen.

Detta är resultatet av mitt "utbildningstest". Jämn kamp må jag säga!

Jobbuppdatering: I morgon har jag två intervjuer! Kl. 09:30 för "Salgcoach/Teamleader" -jobbet och kl 14:00 för ett jobb som "Säljare" med placering på huvudkontoret. (Som för övrigt ligger 2 minuer i från vår lägenhet)

Innan jag lämnar denna kära dator till sin ensamhet vill jag bara sända en försenad GRATULATION till PEDER OSKARSSON, min föredetta arbetskamrat. Du fyllde år igår, och detta lyckades jag missa i år, IGEN! Jättestor jag-är-ledsen-och-grattis-men-jag-glömmer-det-säkert-nästa-år-också-skaffa-facebook-i-förebyggande-syfte-kram!

Vi ses säger Ekonomiska Eva och checkar ut!

Hej och vad ska jag bli när jag blir stor?

Idag skiner solen och jag inledde morgonen med en timmes powerwalk på helt outforskad mark. Jag hittade en riktigt trevlig runda. Jag började jobba kl ti på tre (kl. 15:50) och slutade to og tjue (kl. 22:00). I morgon är jag ledig och i morgon råkar vara en rätt viktigt dag, inte min födelsedag, men näst sista ansökningsdagen för de flesta utbildningsprogram. Då är bara frågorna: Ska jag studera? Vad ska jag studera? Vart ska jag studera? I gårdagens inlägg skrev jag om ångesten gällande åldrandet. Ångesten blir inte mindre när jag inser att jag tog studenten 2008 och inte har studerat sedan dess. Låt säga att jag studerar minst 3 år från och med denna höst. Jag kanske är klar runt 2015 då. År... TVÅ-TUSEN-FEM-TON?! Det är jättelångt bort. Och vad som är ännu mer jobbigt är att jag inte ens känner för att läsa till hösten. Vill ut och flänga lite till! Jag önskar att att jag i alla fall var tydligt inriktad på vad jag vill göra, men nu går tankarna på allt från polis till inredare. Och där emellan tänker jag på projektledare, hälsocoach och mäklare. What to do?! 

Idag på jobbet var en norsk legend på Paulus Sykehjem: Sputnik! Jag föreslår att ni söker på Sputnik på Youtube och njuter till exemelvis; Skilles Johanne. (Att lyssna på honom ca 1 timme var oförglömligt. In a bad way...)

Även jag (mindre känd norsk legend) var på sykehjemet.

Ja, vårdbiträdeyrket har jag väl fastslagit att jag INTE vill skänka min framtid till. Men det är bra att jobba extra nu men även framöver när jag har fått en heltidsjobb. Blev förresten uppringd idag gällande ett jobb som "Salgcoach/Teamleader", det jobb jag sökte som tog mig till intervjuerna för Key Account Manager-jobbet. Ska förhoppningsvis dit på intervju på fredag. Nu håller vi tummarna allihopa!

Mer omutbildnings-dilemmat närmare veckans slut. Då ska jag ta reda på om  jag är Ekonomiska Eva, Humanistiska Hugo eller Tekniska Teo.

Nu är jag overkligt less på datorn och säger Over and Out!

Guds änglar gråter!

Eller gråter och gråter... De sitter snarare och kastar stora hinkar med regn. Fy, vad det regnar! Och blåser. Tur att jag jobbade 7 timmar idag och drog in lite peninga istället för att  bara sitta hemma.

Jag hörde på Godmorgon Sverige i ett "Åldersrepotage" att 40 är det nya 20. Innebär det då att 20 är det nya 40? Det känns i alla fall så. Jag har det senaste året lagt märke till några ålderstecken/beteende:

∞   Jag har fått små rynkor i pannan/bekymmersrynka och runt ögonen när jag skrattar
∞   Mina fötter lider av förhårdnader och mina händer är torra som snus och kräver dagligen handkräm
∞   Jag kan inte sitta för länge för då får jag ont i lederna i kroppen
∞   Jag kollar arg på ungdomar som lever om och har kul på spårvagnen. Tittar med "tyst-blicken"
∞   Jag förstår inte en del slang som brukas av "de yngre"
∞   Jag anser att allt ska vara som det alltid varit. Iphones, MAC och nya system känns osäkert och otryggt!
∞   Min blick är uppgiven och full med oro när jag tänker på vart världen och jag själv är på väg
∞   Jag kommer på mig själv suckandes: Ja, det var tider det...
∞   Jag känner mer och mer moderinstinkt och längtar efter barn
∞   Jag kisar titt som tätt, inte för att jag inte ser, utan för att jag omedvetet anammar de äldres beteende.

Jag vill inte ens undersöka mina bröst och de om de hänger mer idag än vad de gjorde för 3 år sedan. Det är ju dessutom omöjligt att komma fram till ett korrekt svar. Inte så jag tog mått på dem 2008 och skrev ned det (även om det låter som något jag definitivt skulle kunna göra). Min hållning har alltid varit dålig och kunnat liknas med en 60-årings så det är ingenting jag funderar på mer nu är för tio år sedan.

                 Söt tant, säkert jättegammal, men fortfarande en prinsessa!


Det finns en dam på äldreboendet som är född 1917. Hon tycker i alla fall att jag ser ung ut! Jag frågade då varför hon tyckte det (kan trixet med att fiska komplimanger). Hon svarar (på norska så klart): Det ser jag på håret, på ditt ansikte och på din hy. Men dina ögon säger att du har massa minnen. Äldre människor är över lag väldigt kloka. Men många är rätt enkla eftersom de oftast levt ett rätt enkelspårigt liv; gift sig tidigt, haft samma arbete hela livet, inte särskilt beresta. Och andra har vart med om hemska och tragiska saker som har format dem som personer. Jag funderar mycket kring hur det ska bli när man själv blir gammal... Blir jag helt rörelsehandikappad tant och måste ha hjälp med all fysisk förflyttning eller blir jag en dement dam som inte minns vad jag själv heter och att jag har barn och man? Blir båda "straffen" mitt öde? Eller kommer jag ens leva den dagen jag ska gå i pension? Frågorna är många, svaren är färre. Det hjälper inte att fundera och spekulera kring detta eftersom jag inte får några svar, men för mig är det omöjligt att inte tänka på framtiden.


Jaja, jag blir inte yngre av att sitta här och grubbla. Ska nog ta och söka lite utbildningar ikväll tror jag! Efter Man. United-matchen! Lycka till!

Ska gå ner på Rimi och handla något nu, regnhatten på ut i det grå!

Hej hej hallå ute i det blå!

Vädret idag är mer än vad man vågar hoppas på i mitten av april månad. Vaknade idag kl. 09:30 och sprang direkt in till Joffa som kommit hem (Oslo-hem) från att ha varit hemma (Ume-hemma). Vi hade planerat en powerwalk innan frukost och egentligen skulle vi väl ha stigit upp lite tidigare men båda behövde nog ta igen oss efter en hektisk helg. Vi gick nästan två timmar och såg det mesta av Aker Brygge, den charmiga hamnen just utanför stadskärnan. Vi skulle ta en genväg till hamnen och råkade få syn på två suspekta snubbar på en bakgård. Den ena stod med byxorna nere och just när vi gick förbi  så stack han in en kanyl i baken. Jag har inte sett något sådant förut och tyckte det var obehagligt, dels på grund av den vita, taniga baken som jag ofrivilligt skådade och dels av kanylen som anföll den osmickrade skinkan. Vad som var ännu mer obehagligt märkte vi sedan; det låg fullt att sputor på marken. Överallt! Vi vände på klacken och gick snabbt där ifrån!... Då har man sett det då!

Resten av denna lediga dag har vi bara tagit det lugnt i Birkelunden-parken, handlat lite, o.s.v. Jag skulle egenligen träffa en gammal täftebo ikväll, Johanna, men hon var tvungen att jobba. Jag ska ut och löpa lite senare ikväll. Tänkte faktiskt ta tag i mig själv och inte bara löpa utan starta fysträning inför innebandyn (trots att jag inte vet om/med vilka jag ska spela). Mitt måtto är att vara i form oavsett! Detta program består av 24 löppass. Sedan får jag komplitera dessa med styrketräning.

Fick en mindre trevlig överraskning när jag öppnade posten (mamma skickar min viktiga post hit) Mina räkningar! Tre-fyra stycken och dessutom den fruktade: deklarationen. Restskatt i år igen då, jag förstår ingenting! 4800 kr. Det är 9600 bugg. Och ja - jag räknar fortfarande saker och tings kostnader i bugg! Saknar för övrigt Dance, Jenka och Shake och att med dessa blåsa stoooora bubblor.

Jag börjar känna att det verkligen är dags att skaffa ett heltidsjobb. Dels för att jag vill och behöver pengar, vem behöver inte det? Men största anledningen är nog för att jag kanske dör av tristess annars. På ett sätt tror jag att detta kan vara bra för mig - en period då jag inte har jobb, innebandy och massa annat hängande över mig. Om jag jämför en dag för 1 år sedan med en av denna veckas dagar så är det en magisk skillnad. Men - man kan bevisligen få för mycket av det goda! Balans är nog ledordet för en fungerande vardag men det vet jag att jag aldrig kommer få. Allt eller inget, mycket eller lite - så fungerar jag!

Ber om ursäkt för ett ovanligt tråkigt inlägg, men även jag har mina tråkiga sidor ;) Så, nu kan du ångra att du slösat 2 minuter åt min blogg och återgå till att se TV, städa, äta eller vad du nu gjorde innan. Jag kunde inte ens lägga upp en rolig bild!

Jogging med Petter nu, hörs senare då!

Detta gjorde min söndag!

Som bekant så gillar jag inte söndagar p.g.a. återkommande ångest. Men denna dag har gått rätt bra. Igår blev det en jättelugn kväll; en timmes promenad och lite "Joffas Gym" (det vi kallar att göra armhävningar, situps, m.m. hemma på golvet). Gick och la mig vid 23.30 och vaknade INTE när grabbarna kom hem. Eller ja, det kanske jag gjorde i och för sig eftersom de kom hem 06:30 och det var just detta klockslag jag hade ställt mitt alarm på, så passande så!

Jobbade på Paulus idag från 07:00-15:00, gick väldigt bra. Så otroligt söta boenden! Det som utan tvekan satte extra krydda på denna dag är detta:  

Norska almanackan alltså. Hur är det möjligt att man inför namnet Snorre i almanackan utan att kolla vad det betyder i grannlandet, och därmed vad det betyder för flera exil svenskar som härjar runt i Norge. Ja, och inte nog med att Snorre har namnsdag den 23 september. Snefrid har också det. Snorre Snefrid! Snyggt att kanske döpa ungen till båda (dock är det ett killnamn och ett tjejnamn) och sedan skicka ungen till Sverige - Lycka till säger jag bara!


Söndagsdepp kommer smygande. Jag drar!

Nej, men hallå!

Inget inlägg igår, jag vet; det är uselt, jag är usel! Faktum är att jag skrev ett inlägg igår kväll och skulle publicera det, men då kände min dator för att dö och sedan vägra starta förrän jag köpt ny laddare för femjävlahundrakronor och pluggat in denna. Jag skall fatta mig kort: Jag fick tyvärr inte jobbet som Key Account Manager... men om det är till någon tröst för mig själv så fick inte ingenjör-snubben det heller. De ska genomgå en ny process för att försöka hitta en kandidat som har lämplig karaktär och utbildning inom området. Men Olé sa att han fortfarande inte riktigt uteslutit mig och ska se om de finner någon annars får jag gå en traniee-program. Men vid det laget så lär jag ha hittat ett annat jobb. Aja, bara att fortsätta hålla huvudet högt och ha is i magen för "rätt jobb"! ...Eller ta ett skitjobb och bara köra på. Men extrajobbet på Paulus Sykehjem gick dock galant; enkla boenden och trevliga arbetskollegor. Där har jag jobb framöver och det känns helt okej med tanke på att det tar 2,5 minut att gå dit. Det får duga medan jag söker annat, mer utmanade. På måndag får jag ta tag i detta!

Jag och mina sambos hade fest igår. De har bjudit över fyra andra killar, så det svenska språket var minoritet. När jag sa att vi skulle bärsa ikväll var det rolig - Med norska öron skulle vi då bajsa ikväll. Och vem vet - de gjorde en del av oss säkert också. Bajsa bör man annars dör man! Joffa var dock saknad under kvällen men jag kan glädja mig åt att hon kommer hem i morgon. Hon fick uppleva mardömslandningen när hon flög Sthlm-Umeå. Mer om detta på hennes egen blogg!

Idag skulle Petter hjälpa mig att fixa min datorladdare. Det slutade med att han körde skruvdonet rakt in i handen i stället för själva batteridosan. Jag vet inte om det var han eller jag som var närmast att svimma.

JYTTIS-PYTTIS, en av mina närmaste vänner fyllde år igår. Saknar dig jytte-mycket, det vet du! Ledsen att jag inte kunde fira med dig!

Ikväll blir det fest igen för hela grabbgänget. Jag skall jobba kl 07:30 i morgon så för min del blir det nog en lugn kväll här hemma. Fast... man vet aldrig. Just nu är ingen hemma förutom jag själv och det har hänt en gång tidigare på tre veckor, så jag antar att jag bara ska njuuuuuta! Jag kanske hyr Ondskan och bara har det bra hemma.

Mycké hej och lite då!

Det är sent och jag måste sova!

För i morgon är min första arbetsdag på mitt extrajobb. Det känns väldigt bra att komma igång måste jag säga. Denna kväll har tillbringats i gammal vänskaps tecken. Eftersom både jag och Nicolina Jansson nu bor i samma stad så bestämde vi oss för att gå på dejt. Riktigt roligt att ses och bara uppdatera varandra om vad vi missat de senaste... ja, vad blir det - fyra, fem, sex åren? Vi hängde väldigt mycket i högstadiet och en del i början av  gymnasiet men som vanligt här i livet så glider man ifrån varandra. Kändes precis som vanligt att umgås, så det hoppas jag innerst inne att det blir mer av :)






Vi tittade igenom gamla bilder och hittade en hel del att minnas och skratta åt. Några som jag inte ens vågar lägga ut här faktiskt, de skulle censureras av flera skäl kan jag lova. Tydligen så var jag i allafall mörkhårig och Nico hade svart page.

Kort inlägg, men jag är lång, så jag kompenserar.

Sleep tight!

Go Morgen!

Hur är det med alla där ute? Igår blev det inget inlägg som ni kanske märkte. BJag kände mig lite hintad när Johannes (en gammal arbetskollega) frågade om jag var bloggare på heltid numera. Han skämtade givetvis (!) men jag tänkte att jag kanske får ta en bloggfri dag så ni läsare i alla fall tror att jag har ett liv vid sidan av.

Gårdagen var hur som helst rätt härlig måste jag säga. Började dagen med en promenad från Grünerløkke (där vi bor) ner till Aker Brygge, som ligger vid vattnet och är känt för att vara väldigt fint och gällande det kan jag inte göra annat än att instämma med dess rykte... Härlig och lagom promenad. Resten av den otroligt varma dagen så solade jag lite ute, kändes som en varm sommardag och det gör mig glad! Jag besökte också "Antikt" som ligger rätt nära oss, jag älskar antika butiker:

                    Slitet och romantiskt eller fräcka kulörer

Jag och Erlend tog en löptur som var helt underbar eftersom det var sådant strålande väder! På kvällen var vi ett gäng som såg Chelsea - ManUnited matchen, riktigt trevligt och en helt okej match dessutom. Vi kom in på ämnet tatueringar och jag har länge velat att permanent märka min kropp, men vet inte vilket motiv och vilken placering. Känner att detta bör beslutas innan någon galning sticker in bläck med en nål som sedan varar för evigt. Så, Erlend och Petter fick skapa varsitt bidrag enligt bilderna nedan. Jag tror, trots extraordinära och beundransvärda insatser, att jag fundrar vidare.

                   Petter ritade ett ankare med Erlend hyllade bandet Kiss

Jag har sett triologin av Stieg Larsson på kvällarna för att ha något att somna till. Älskar Noomi Rapace men hennes tatuering i rollen som Lisbeth Salander kommer jag trots min dyrkan till henne inte att efterapa:


Här kommer en liten jobb-uppdatering:

Jag fick följande mejl av Olé igår kväll:
_________________________________________________________________
Hei Linda!
Takk för en hyggelig presentasjon av deg selv i forbindelse med din jobbsøknad!
Det er ingen tvil om at du ønsker å prestere, har initiativ og pågangsmot.
Dette vil nok bringe deg dit du ønsker i fremtiden.

Blir i Gøteborg i morgen, men vil gi deg endelig tilbakemedling på fredag!

Med vennlig hilsen/Best Regards
Ole A...
_________________________________________________________________

Så i morgon får jag veta - men som jag tidigare skrev, jag tror inte jag får det...

Idag var jag på intervju på ett äldreboende närmare bestämt Paulus Sykhjem på Markveien, 2 minuter från vår lägenhet. Eftersom jag kanske är Sveriges otåligaste och nu även Norges otåligaste så orkar jag inte gå och bara vänta på besked om andra jobb så jag ska nu börja jobba extra på detta sjukhem. Jag börjar redan i morgon kl 07:30! :) Jag ska även jobba nu i helgen, vilket känns jättebra för undgår jag att bara sitta och sakna Joffa som skall resa hem till Sverige för att fira Britt-Ingers, hennes gulliga mamma, 50-årsdag!


Nu ska jag äta lunch och sedan ut på en löptur i vanlig ordning!

Over and Out

                                       Glade Trond efter dagens jobb!


Drammen är alltså ett reningsverk, så det luktade som det gör i ett reningsverk. Punkt! Kollade i alla fall den delen han bytt som heter Stator och det såg bara fint ut. Vidare drog vi till kontoret och kollade in allt som hade med lager och logistik av excentriske pumper (hans ansvarsområde) att göra. Rätt intressant! Stötte ihop med Olé, som var rätt upptagen med annat. På kontoret åt vi lite lunch. Man får lunch varje dag på detta jobb, det var en fjuttig summa på typ 130 kr i månaden som man betalar från egen ficka, det är ju ingenting!?

Resten av dagen gick helt och hållet till att visa mig alla tekniska delarna. Det är en tekniskt bransch inom sälj.

En helt tyst och härlig morgon!

Alla andra ligger och sover. Jag åt en avokado och två rostade mackor med choklad på (sjokopålegg). Har för övrigt slutat med smör på mackorna, slänger dock på detta underbara, världsklassiga och utsökta sjokopålegg titt som tätt. Jag intalar mig gång på gång att det inte är onyttigt alls utan snarare något jag behöver. Sjukt va?

Jo, nu har många frågat hur det går kring jobbet. Jag var ju där igår och träffade Olé igen. Inte bara honom denna gång utan även tre stycken andra snubbar. De satt på ena sidan långbordet och lilla jag på andra. Men, det gick bra! Vi pratade bara litegrann så även de fick höra mina tankar och ambitioner. Olé skall inom en vecka ta ett beslut. Han är fortfarande Mr. Skeptiskt men också Mr. Kan-inte-fundera-på-hur-det-skulle-vara-att-anställa-Linda. Jag föreslog faktiskt (dels för min egen skull men också för företagets) att jag skulle följa med en av dem under en hel arbetsdag och se hur jobbet; kund-, lager-, faktura-, inköp-hanteringarna går till. Ska bli otroligt spännande att följa med Trond idag mellan klockan 10.00 och 16.00. Bara det fakum att han heter Trond kommer ju roa mig merparten utav dagen. Dock är ju tanken att jag skall försöka bringa klarhet i fall jobbet är någonting för mig eller inte.

Så, det är så dagen ser ut. Kvällen är oklar men har (som vanligt) en lista med punkter jag ska göra; skicka lite mejl, kolla lite andra jobb m.m. Jag tror att kvällen kommer bli rätt tidig eftersom jag bara sov 6,5 timme i natt.  Det är i och för sig vad jag, i mitt gångna liv, brukade sova - sova 6 timmar, jobba 8 eller 9 timmar, träna 2 timmar. I dagsläget så sover jag 8 timmar, jobbar 0 timmar och tränar i bästa fall 1 timme. Jag är extremt utvilad men också  högsta grad uttråkad.

Igår när jag var på mötet så hade jag lite tid över att vandra i shoppingcentrat i förorten Ski, kan liknas med exempelvis Solna i förhållande till Stockholm. Där i trakterna låg Jysk som jag gladeligen vandrade in i. Man gör ju alltid någa fynd där. Hittade en dörrmatta som vi verkligen behöver till vårt kollektiv. Men detta var inte det mesta intressanta med denna Jysk-visit. Utan det var att de sålde mig:

Jag är i "eksklusiv kvalitet" och dessutom är det 10 års garanti på mig! (Det är mer än vad jag själv vågar lova...) Skynda att fynda!

Lindihoe! Hoie! Som många så varmt säger. Det betyder givetvis inte hoe med dess ordgranna översättning. Hoie blev för oss i gymnasiet ett begrepp som mer symboliserade ett gulligt tilltalande. Amanda, Joffa, Rebekka, Josse, Linn, Thomas, Kajsa och resten av täftetjejerna är några av dem som  kanske minns och behärskar användandet av detta ord.



Addio Amgios! Återkommer...

Vad är meningen med livet?

Varför blev det inte som det skulle bli? Hur skulle det bli förresten? Livet alltså. Det är bra märkligt ändå, jag verkar inte kunna leva i något slags balanserat mellanland. Antingen lever jag i eufori eller sorg och resultatet av pendlingen mellan dessa olika sinnestämningar lämnar ut mig som schizofren!

Jag kan inte sluta ögonen och få det att försvinna.

Mys-söndag säger en del. Dagen med stort Å säger jag - det krävs ingen Einstein att förstå att Å:et står för ÅNGEST! Av någon anledning så blir det alltid såhär på söndagar... Oavsett hur jag tillbringade fredagen och lördagen. Livet är dessutom orättvist och tragiskt! Det orättvisa är att man har det oförskämt bra jämfört med många andra och det tragiska är att man inte inser det, eller inser det men ändå fortsätter klaga.

Gick ut och gick en sväng för att "rensa skallen" som det heter. Tycker aldrig den blir rensad, kommer bara in mer skit innanför håret, huden, köttet, membranen och allt annat där inne i skallen. Gick hur som haver förbi loppisen som är i Birkelunden varje söndag. Typ det enda positiva med söndagar.




Det är inte så stort men väldigt mysigt och mycket fina saker.





Tuff resväska/portfölj    Riktigt snygg kaffekanna    Ett skåp från 1930-talet



Kino ikväll (bio alltså). Igår hade "Umeå 4-ever" premiär här i Oslo. Går den i Umeå också eller? Tydligen så utspelar filmen sig i Umeå men är inspelad i Värmland. Ska bli intressant och se vad den handlar om. Har ju lätt för att somna till filmer så jag hoppas på en vaken kväll i mörket.

Måste gå och köpa mat nu. Ska försöka lämna bitterheten cirklulerande i rummet. På med ett fejkat leénde och ut på gatan - det blir vad man gör det till, eller något sånt...

Hörs om ni törs!

Men hej!

Jag är så leeeeedig. Hela tiden! Det är givetvis skönt på ett sätt, jag känner ingen stress kring någonting och det är extremt sällan i livet man får känna så. Jag känner inte ens stress över att få ett jobb (kanske bör jag det?) Saker och ting löser sig, det har det alltid gjort. Jag gör bara vad jag känner för på dagarna -  tränar, strosar på stan, går på loppisar, träffar folk, fixar och donar med saker, bloggar m.m. Jag och Joffa tog på oss att städa killarnas gamla lägenhet och därmed sänka vår hyra med 1.750 NOK /var denna månad. I den gamla lägnheten hittade jag en ful och smutsig gammal möbel - och då kliar det i fingrarna på L. Adolphson, det är en sak som är säker. Ett litet miniprojekt blev det givetvis av detta:


 

Inte så märkvärdig snygg. Men någon procent potential har denna mögliga träkloss, tänkte jag!





Voilá! Kanske inte perfekt men helt klart en schysst pryl om man jämför med åbäkets ursprungliga look.

Såhär gjorde jag:

∞ Hittade en möbel och bar hem den (0 NOK)
∞ Köpte målarfärg + pensel på Flügger Färg  (179 NOK)
∞ Tvättade och slipade byrån
∞ Målade ett lager med vit vattenbaserad färg, 40 glans - endast ett laget!
∞ Lät färgen torka och "polerade" försiktigt med stålull för att få en mer sliten känsla
∞ Tog bort ett hyllplan

Grundplanen var att hitta en blommig eller snyggt mönstrad  retro-tapet (typ liknade denna: https://cdn1.cdnme.se/cdn/9-2/2624186/images/2011/tapet_92467147_140857841.jpg) och lägga uppe på byrån och sedan med en glasskiva över. Hade blivit snyggt men kostat mer. Kom nu undan med 185 NOK (färg m.tb + stålullsborste). Detta motsvarar ungefär 210 SEK.

Stort tack till:

Winterblomst (http://wintherblomst.no/) som sponsrade mig med en jättesnygg papyrsrulle som jag tyvärr inte använde.
Den tjej som jobbar på Flügger Färg som inte bara gav mig en schysst rabatt utan också fixade lite gratisstuff!



Just nu är det bara jag och Christer hemma, vi har ätit hamburgare! Han har hjälp mig att skaffa ett virusprogram till datorn och rensat bort onödiga filer. Nu kan jag alltså även städa datorn - fullbordad städpedant alltså! Jag måste dock ge mig själv en ordentlig utskällning; jag har inte bara haft datorn osäkrad/utan virusprogram över ett år. Ännu väre är dock att jag själv har gått osäkrad, d.v.s. helt oförsäkrad. Fixade det förra veckan så nu gör det inget om jag hamnar på sjukhus eller dör. Trygghansa levererar!

Gårdagskvällen var för övrigt riktigt, riktigt trevlig. Kul att styra sammakomster med andra umebor. Joffa jobbar till 23:00 ikväll vilket lämnar mig Joffa-lös denna lördag :(. Jag planerar att träffa festfolket även ikväll. Måste bara hitta en pepp, är så trött just nu.

Innan jag signar ut så vill jag gratulera Johanna och Benny som fått sitt barn denna vecka - Molly Felicia Holma!


Ha en bra kväll!

PS. Idag har jag rapat minst 70 gånger!!?

Hallå igen!

Jag står kanske inför ett av de svåraste och största besluten jag har behövt fatta i hela mitt liv, arbetsrelaterat alltså. Jag flyttade ju till Oslo av anledningen att få en nystart i livet, men jag skulle ljuga om jag inte säger att lönerna i detta land också lockade. Jag är i ärlighetens namn väldigt less på att stå i butik. Jag känner att jag utvecklats maximalt och att jag bara trampade vatten den senaste tiden. Tur var det nog att jag gjorde mycket VM (Visual Merchandisning) för GANT på slutet, det fick mig att hålla ut och genererade lite energi i allafall - Min chef och mina arbetskamrater var av världsklass också måste jag bara lägga till! Hur som haver; sökte några butiksjobb här och fick faktiskt två av tre sökta. Den ena tjänsten  innebar att jag skulle bli ansvarig för en avdelning. Detta lockade så klart lite, men jag vet att jag så småning om efter några månader, skulle bli less på detta också. Så, jag tackade nej och började tänka efter vad jag vill jobba med och insåg att jag ville ta ett steg i en helt annan riktning än att stå i butik.

Vidare sökte jag ett jobb via nätet som Salg coach/Junior Team Leader. De ringde upp mig och sa att detta jobb tyvärr nyligt blev tillsatt men att han hade en annan tjänst som jag kanske skulle kunna vara intresserad av: Key Account Manager. Iofs för ett VVS-företag, men vad fan, jag ville ju ta ett steg i en helt annan riktning (tänkte givetvis inte alls på VVS då men). Jag var hur som helst intresserad och träffade första killen, Gustav, för en intervju. Detta gick galant och  ledde till att fick jag träffa en annan kille, Kristoffer, för ytterligare en intervju. Detta gick bevisligen också bra eftersom jag blev skickad till ägaren av företaget (Intec Pump)  Olé. Jag träffade honom igår och fick veta mer om tjänsten och vad den innebar; bland annat sälj till och uppföljning av nyckelkunder, inköp, egen lagerhantering och logistik och mycket administrativt jobb. Han berättade från början av intervjun att han var skeptisk till att en 22-årig svensk tjej skulle klara av detta jobb. Under intervjun märkte jag att han försökte testa mig också :) Efter intervjun så sa han att jag skulle åka hem och fundera på om jag verkligen är villig att satsa på detta jobb. För om jag ville det så skulle det vara antingen jag eller någon ingenjör som i slutändan skulle få tjänsten.

Idag la jag inte ner särskilt mycket tid på att fundera, utan ringde honom och sa att han kan räkna med mig. Nu på måndag ska jag träffa honom igen. Vet inte om han tagit ett beslut då eller inte, det återstår att se.

Det som nu är så förbannat svårt med detta är att jag förra veckan fick ett samtal av en Elitserieklubb i Sverige som vill att jag ska börja spela med dem till hösten. Jag vill, jag vill, jag vill! Men jag vill också jobba som K-A-M och ha en lön som är tre gånger så hög som den lön jag strävade efter att få när jag flyttade hit. Okej, kanske ett I-lands problem, jag vet, men fortfarande ett problem. Jag kan inte få båda!

Har i alla fall meddelat ägaren Olé att jag vill, så nu är det upp till honom, hur mycket han vågar. Om jag var han skulle jag tänka efter noga. Som han själv sa: "Om jag skulle välja att satsa på dig och det inte skulle gå vägen, om du inte kan hålla den årsbudget du måste hålla, skulle du kosta företaget ca. 400.000-500.000" - Svårt att kontra på de, ikke sant?

Nej, nu ska faktiskt jag och Joffa ta och lämna våra datorer och grabba tag i glasen - Det vankas utgång i en av nordens dyraste städer. Känns som ni förstår kanon med tanke på att jag ännu inte har någon inkomst!



Ha en bra start på helgen allesammans, gör nu inte något som jag inte skulle ha gjort! (Jag skulle kunna hitta på vad som helst)
Taggar igång med denna: http://www.youtube.com/watch?v=ZCXwpYi02U0

Bye Bye och Syyyyynes!

Hej och världshallå!

1:a april inleds med det största skämtet någonsin - Jag ska börja blogga! Det trodde jag faktiskt aldrig, att jag Linda Adolphson skulle börja blogga. Men det är väl mycket här i livet som inte blir som man alltid trott de skulle bli. Den största anledningen till varför jag börjat blogga är att jag flydde landet och att det (förhoppningsvis) finns en, eller kanske två, där hemma i Sverige som bryr sig lite om mig och vill veta vad tusan jag gör om dagarna. Jag kommer inte lägga ut "min outfit" varje dag, för jag antar genom att tänka realistiskt att ingen bryr sig om mina trosor är randiga, blommiga eller prickiga, eller om jag har ett bälte från Gina Tricot för 49,50:- eller inte. Och dessutom har jag inget intresse av att dela med mig av detta what so ever. Jag lovar dock att det kommer komma massa andra ointressanta bilder som ingen har varken intresse eller förståelse för varför jag lägger upp!  Bloggens design kanske är i det feminimaste laget men jag tänkte att jag gör en mjuk design eftersom innehållet mest troligt kommer vara brutalt och vulgärt, om jag känner mig själv rätt. Jag tror dessutom att jag kommer byta designen efter några veckor för att jag blivit less ;).

Som sagt, numera är jag inte bosatt i Sverige utan lever flott i Norges underbara huvudstad Oschloo, närmare bestämt Grünerløkka, Birkelunden. Har bott här lite över två veckor nu - tiden går så overkligt fort! Jag och Josefine Ekman aka Joffa bestämde oss för att flytta hit för att få en nystart i livet. Båda två  har väl haft det lite trassligt med kärlekslivet (mer om detta en annan dag).

Vi bor tillsammans med tre norska killar. Sivert Glærum, Erlend Lundby och Christer Røgden. Påhittiga som vi är så kallar vi vår familj för RAGLE. Vilket står för: Røgden, Adolphson, Glærum, Lundby och Ekman. En salig blandning av personligheter och nationaliteter i vårt kollektiv. Det känns lite som om man bor på en Ungdomsgård då och då vilket givetvis både har sina för- och nackdelar:

   



Näe gott folk! Då var det dags att avrunda det första blogginlägget. Misströsta inte, det blir säkert ett till inlägg innan dagens slut. Jag har ju ännu inte behandlat ämnen så som: uteliv, kärleksliv, arbetsliv m.m. Kan i förväg avslöja att de två förstnämnda har aktivitetsgrad NOLL. Vad gäller jobb så kanske det finns lite att berätta.

Akkurrat nå skal jeg og Josefin fundere ut hva vi skal gjøre av dagen! Eller något sådant :)

Aja, vi hörs!